Debatt. .

2021-10-26 01:30
Carolina Neurath, programledare för SVT:s Ekonomibyrån.  Bild: Janne Danielsson /SVT
Carolina Neurath, programledare för SVT:s Ekonomibyrån. 
Puffetikett
Dagens ETC

SVT:s ekonomiprogram handlar om elitens behov

Flygbranschen är snart hållbar. Vaccin är bra business. Skjut ut dig för lönearbete vid 40. Den som sett fram emot ett brett ekonomiprogram från mer än ett politiskt perspektiv blir tyvärr besviken när den slår på SVT:s Ekonomibyrån, skriver Ellen Helker-Nygren.

Den som sett fram emot ett brett ekonomiprogram från mer än ett politiskt perspektiv blir tyvärr besviken när den slår på SVT:s Ekonomibyrån. Avsnitt efter avsnitt handlar om marknadstrender, börsinvesteringar och branschers vinstmarginaler – ljusår ifrån de samhällsekonomiska frågor som berör allmänheten.

Varför främjar SVT, som ska stå i allmänhetens tjänst, elitens särintressen?

Avsnittet ”Rik på vaccin” ger en tydlig indikation på detta. Avsnittet handlar om huruvida coronavaccinen kommer bli en bra affär för läkemedelsbolagen. Det är svårt att komma på en vinkel mer frånkopplad från de samhällsekonomiska frågor som rör vanliga människor, inte minst under den rådande pandemin. Ekonomibyråns panel – en kör av marknadsliberala liktänkare – höjer upp bolagens vinstintressen som den naturliga välfärdsfrämjaren, lovordar patentregelverket och den ”fria” marknaden. Att miljarder i statliga stöd ligger till grund för bolagens vaccinproduktion nämns lämpligt nog inte alls (Mazzucato et al., 2020). Inte heller ifrågasätts det patentregelverk som skyddar bolagens vinstintressen – regler som skapat enorma globala klyftor i vaccinfördelningen, vilket lett till otaliga människors onödiga död.

Tyvärr är inte detta avsnitt ett olyckligt undantag – majoriteten av avsnitten är lika enkelspåriga. I avsnittet ”Fri vid 40” diskuteras Fire-konceptet; en rörelse som handlar om att spara så mycket som möjligt under en tid med målet att kunna leva på avkastningen. Då detta är en rörelse som bygger på privilegiet att kunna spara något alls i slutet av månaden känns ämnet bortkopplat från mångas verklighet. Speciellt förbryllande är det att panelen ändå kritiserar 40-timmarsveckans ekorrhjul men utan att koppla detta till en bredare samhällskritik. I deras hyperindividualiserade värld är inte frågan ”hur kan alla jobba mindre” utan ”hur kan du ta dig i kragen och bli finansiellt oberoende”.

Fire framställs som en rörelse där de som har ”rätt” inställning lyckas, men alla inte kan leva på kapitalintäkter. Vem skulle då jobba på våra sjukhus, städa våra allmänna platser och ta hand om våra äldre? Dessa basala frågor tycks inte ha slagit panelen.

Ekonomibyråns diskussion är ett typexempel på hur den nyliberala hyperindividualismen befäst sig som ideologi i samhället. En alternativ diskussion hade kunnat handla om för- och nackdelar med en förkortad arbetsdag, basinkomst, jobbgaranti och så vidare. Dessa är kollektiva lösningar – långt ifrån Ekonomibyråns nyliberala fetisch.

I avsnittet ”När lyfter flyget” diskuteras flygbranschens hållbarhetsutsikter. Att 2/3 av panelen företräds av flygbranschen själv tycks märkligt nog inte ses som ett problem. Panelisterna får åtskilliga tillfällen att i klassisk techno­utopisk anda sprida en orealistisk bild av hur flygbranschen är på väg att bli hållbar genom nyttjande av framför allt biobränslen. Att en ökad efterfrågan på biobränslen hotar vår biologiska mångfald nämns dock inte alls. Från ett ­hållbarhetsperspektiv hade det ­givetvis varit rimligare att diskutera hur vi minskar flygandet, men hur hade den vinkeln kunnat lyftas när 2/3 av panelen förespråkar flygbranschen själv?

Ett technoutopiskt marknadsliberalt perspektiv genomsyrar avsnitten av Ekonomibyrån. Det är inte rimligt att allmänhetens pengar går till propagandaliknande avsnitt för enskilda branscher och marknadsideologin mer generellt.

Ekonomibyrån, bredda ert fokus och ta in gäster med olika politiska perspektiv – annars blir det bara en marknadsliberal rappakalja på folkets bekostnad.

Ellen Helker-Nygren 
Läser en master i Kanada samt jobbar som forskningsassistent inom området ekologisk politisk ekonomi