Debatt. .

2021-10-21 06:00
Debattörerna vill att Magdalena Andersson och Socialdemokraterna gör en rejäl satsning på välfärden,skolan och klimatet.  Bild: Anders Wiklund/TT
Debattörerna vill att Magdalena Andersson och Socialdemokraterna gör en rejäl satsning på välfärden,skolan och klimatet. 
Puffetikett
Dagens ETC

Magdalena Andersson måste släppa sin låsning

Nu behövs det massiva satsningar för Sverige. Och samtidigt måste Socialdemokraterna hitta sig själv. Lämna det finanspolitiska ramverket. Fördela tillgångarna. Rädda klimatet. Allt det här är möjligt, skriver reformister i Medelpad.

Valet 2022 kommer för oss social­demokrater kommer att vara livsavgörande av flera skäl, men den anledning som vi här vill lyfta fram är den ekonomiska politiken. Ända sedan 90-talskrisen har vårt parti befunnit sig på defensiven vad gäller just den ekonomiska politiken. Av förklarliga skäl blev det så eftersom statsfinanserna var i allt annat än gott skick efter tre år med Bildt-regeringen. 

Idag är det ekonomiska läget ett annat då vi efter decennier av svångremspolitik går mot en historiskt låg statsskuld. Det ger oss möjligheten att tillsammans med ett förslag på nytt finanspolitiskt ramverk, göra betydande satsningar på välfärden och skolan, men också framför allt, för klimatet.

Det är en tid med möjligheter och samtidigt ett uppdämt behov, som framför allt pandemin har visat oss. Vi har insett vilka massiva satsningar som behövs inom framför allt sjukvården men också inom skolan i Sverige. 

I vårt eget län Västernorrland ser man hur hårt den nyliberala ”vi har inte råd”-mentaliteten slagit mot våra städer och glesbygder. Vi har sett hur jobben försvunnit, hur våra samhällen avfolkats och hur resurser försvunnit från skolorna i takt med att kommunerna tvingats spara. Vad gäller klimatet så har även vårt län fått sin beskärda del av översvämningar och skogsbränder. 

Så behöver det inte vara, vi kan göra något åt det – så låt oss ta den möjligheten.

Den reformbudget som S-föreningen för ekonomiskpolitisk reform- och idéutveckling presenterar är fullt finansierad i alla delar, den utgör en konkretisering av flera av de reformförslag som drivs av arbetarekommuner och S-distrikt i hela landet inför den socialdemokratiska partikongressen i november 2021.

Reformbudgeten innebär: 

• Att en stor del av alliansregeringens nedskärningar i välfärden 2006–2014 åtgärdas. Våra satsningar gör att kommuner och regioner får långsiktiga tillskott på över 30 miljarder kronor i direkta bidrag genom utjämningssystemet och över 50 miljarder i ökade skatteintäkter redan 2022. Utöver det tillkommer en generell indexering av stats­bidrag till kommuner och regioner – totalt 84 miljarder i permanenta tillskott till regioner och kommuner. Den ökade sysselsättningen i offentlig sektor sänker arbetslösheten rejält och höjer välfärdens kvalitet väsentligt. 

• Att en tydligt progressiv fördelningspolitik genomförs, där låginkomsttagare är de stora vinnarna både i procent och i kronor och ören. På tre år beräknas reformbudgeten bidra till att minska de ekonomiska klyftorna i landet med cirka 13,5 procent. Bland annat visar budgeten hur ett omfattande pensionslyft på 31 miljarder och gratis tandvård kan finansieras, hur a-kassa och sjukersättning permanent kan stärkas och barnbidragen höjas. Dessa åtgärder i kombination med en röd skatteväxling, där jobbskatteavdragen ersätts av ett rättviseavdrag, innebär att reformbudgeten är helt i linje med rekommendationer från exempelvis OECD och IMF om att inkomstklyftorna bör minskas för att stärka folkhälsa, produktivitet och välfärd, och därigenom demokratin som sådan. 

• Att En grön ny giv för Sverige genomförs: ett kraftfullt reformpaket för en modern, grön näringslivspolitik och en rättvis grön omställning i linje med Parisavtalets mål och med sikte på fossilfrihet och netto nollutsläpp år 2035. Satsningen är inte bara nödvändig för att rädda klimatet. Den kommer också att ge jobb och stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft.

• Att det finanspolitiska ramverket moderniseras och likt kommuner och regioner tillåter staten att skilja drifts- och investeringskostnader från varandra. Idag tvingas politiken till ekonomiskt och samhälleligt skadliga prioriteringar mellan välfärdens kostnader och nödvändiga investeringar. Åtskillnaden gör det tydligt att Reformisternas reformbudget inte finansierar driftskostnader, såsom välfärdssatsningar och pensionshöjningar, med lånade pengar.

• Att Sverige får en verkligt ansvarsfull finanspolitik. Reformbudgeten innebär en långsiktig upplåning på 1,5 procent av BNP för finansiering av investeringsbudgeten. Det ger gott om ekonomiskt utrymme för ytterligare satsningar, inte minst på försvar, polis, personlig assistans och kulturpolitik. Det ger också utrymme för ytterligare upplåning för investeringar med god marginal till underskotts gränsen inom EU:s tidigare stabilitets- och tillväxtpakt, samtidigt som det håller den offentliga sektorns bruttoupplåning stabil som andel av BNP och långt under det nuvarande europeiska ramverkets rekommenderade gräns. Reformbudgetens expansiva finanspolitik skulle dessutom utgöra ett avgörande steg mot full sysselsättning i Sverige genom att ekonomin utnyttjas till sin fulla potential istället för att gå på sparlåga. 

Vi kan och vi har råd med allt detta.

Det är bara en fråga om att vilja.

Lotta Hörting, Lena Bruntzell och Thomas Eriksson 
Socialdemokrater och reformister i Medelpad