Debatt. .

2013-11-28 12:04

Dåligt underbyggd rapport om marknadshyror

Tipsa om artikeln via e-post

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Boverket propagerar för marknadshyror i en ny rapport. Men utspelet är orealistiskt och inte baserat på relevant fakta, skriver Hyresgästföreningens ordförande Barbro Engman.

Nyligen presenterade Boverket en rapport som i media har likställts med både bomber och politisk dynamit.

Utvärderingar av dagens hyressättningssystem har gjorts vid många tillfällen men ingen har kommit till slutsatsen att det finns skäl att i grunden ändra den förhandlingsmodell vi har.

För tack vare att vi har ett system där parterna förhandlar om hyrorna och inte någon hyresreglering så har hyressättningen fungerat i låg- och högkonjunktur, under finanskriser och skatteomläggningar, dessutom under stor politisk enighet.

I rapporten konstaterar Boverket att det inte finns någon politisk framtid för den här typen av förslag, den bedömningen delar jag.

Den bärande tesen rapporten är att samhället förlorar tio miljarder kronor per år i välfärdsförluster på att hyresgäster och fastighetsägare förhandlar om hyror.

Men det finns inte något land med marknadsmässiga hyror som inte har någon form av subventionerad hyresmarknad. Det medför mycket stora kostnader för skattebetalarna. I till  exempel Tyskland kostade bostadsbidragen 16,7 miljarder euro 2011. Till det kommer kostnaden för subventionerade hyror. Detta väljer Boverket helt att bortse ifrån.

I rapporten blir de människor som lever och bor i sina hyresrätter enbart utbytbara siffror i en nationalekonomisk matris. Inte ett ord sägs om det som har varit avgörande för varför de politiska partierna har valt bort ett system med marknadshyror och social housing till förmån för en förhandlingsmodell. Det är ett viktigt politiskt mål att människor ska känna trygghet i sitt boende och vara skyddade mot oskäliga hyreshöjningar.

Inget skrivs om var de människor som förutsätts flytta ska bo eller vilka kostnader det skulle medföra att tvinga dem att flytta. Istället påstås att 40 000 lägenheter skulle frigöras, som om dessa vore obebodda eller bara bebodda av hyresgäster som inte skulle klara hyreshöjningar på de nya Boverketnivåerna.

Inte heller förs någon diskussion om hur marknadshyror skulle motverka segregation eller ge fler människor möjlighet att flytta till våra storstäder. Man bortser också från konsekvenserna och kostnaderna för samhället av att hyresgästerna i enbart Stockholm, Göteborg och Malmö skulle få ett minskat konsumtionsutrymme på drygt 10 miljarder kronor.

Boverket menar att det bor för få personer i de hyreslägenheter som finns. I exempelvis Stockholms innerstad är 35 procent av bostäderna 1 rum och kök eller mindre, 63 procent är 2 rum och kök eller mindre och 83 procent är 3 rum och kök eller mindre. (enligt Statistisk årsbok för Stockholm 2013). Och forskningen visar att hushållen bor allt trängre.

Visserligen behövs det mer kraft i svensk bostadspolitik. Men när Boverket, som bör vara den främsta kunskapskällan vid analyser av det regelverk som styr vårt boende, presenterar sina rapporter måste det ställas höga krav på relevans i det man presenterar. Det borde åtminstone gå att lita på att de rapporter som görs bygger på relevant fakta. Så är inte fallet denna gång.

Barbro Engman,
förbundsordförande, Hyresgästföreningen

Tipsa om artikeln via e-post